Arkivering av elektroniska handlingar är nära förknippat med det faktum att även IT har en historia (och kommer att fortsätta bli historia). Helt enkelt för att tekniken är en förutsättning för att kunna ta del av handlingarna.

På Temadagen om elektroniskt bevarande i april berättade Peter Du Rietz från Tekniska museet i Stockholm om teknikutvecklingen från matematikmaskin till IT. Den här texten utgår från presentationen vi fick på temadagen. Faktauppgifter har också hämtats från Datorhistoriska nedslag på Tekniska museets webbplats. Här finns det mycket att läsa för den som vill veta mer! För den som är intresserad av att titta på de olika datorerna som nämns i texten finns länkar till Wikipedia. För förklaring av en del ord har Nationalencyklopedin konsulterats. 

Vad är en dator?

Berättelsen börjar med en djupdykning för att ta reda på vad en dator egentligen är för något. Nationalencyklopedin definierar en dator som en ”Automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling. Benämningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars operationer styrs av ett i dess minne lagrat program”. Se uppslagsordet dator.

Begreppet digital kommer av latinets ord för finger eller tå: digitus. Adjektivet digitalis betecknar det som hör till fingrarna eller tårna. I det här sammanhanget betyder ”digital” data som representeras av siffror i ett talsystem. Det finns olika talsystem. Det binära talsystemet som det rör sig om i det här sammanhanget har 2 som bas och sifforna 0-1. Det vill säga tvåfaldigt (på/av). Det var filosofen och matematikern Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646-1716) som formulerade grunderna för det binära räknesättet.

Att någonting är elektroniskt har att göra med rörelser och krafter – närmare bestämt elektroners rörelse i vakuum, gas eller fasta material. I början av 1900-talet uppfanns elektronröret som är en tillämning av denna teknik. Före elektroniken använde man sig av elektromekanik det vill säga en kombination av elektriska och mekaniska komponenter. I datorerna användes reläer där en elektromagnet kunde ställa om strömbrytare. Reläerna uppfanns 1835.

Operationer handlar om att utföra något. En matematisk operation är till exempel de vanliga räknesätten. I det fallet att två element ger ett nytt element: två plus två blir fyra (binär operation). Exempel på operationer kan vara att räkna ut summa i en kassapparat.

Att något styrs av ett program innebär att operationerna är styrda på förhand, det vill säga regler för hur datorn ska utföra olika uppgifter. Till de tidigare exemplen på programmering är vävstolar som programmerades att väva särkskilda mönster med hjälp av hålkort redan på 1700-talet.

1940-talet: Datorns gryning

Redan tidigare fanns det avancerade elektromekaniska maskiner som kunde vara programmerbara. De första egentliga elektroniska datorerna kom på 1940-talet i USA, Storbritannien och Tyskland. Flera maskiner var först med något som definierar dator. Ett exempel på en tidig dator som blivit känd är ENIAC (Electronic Numerical Integrator And Calculator). 

Hur gick det till att jobba med en dator på 40-talet? Ett filmklipp har publicerats av Footage file på YouTube: First Computer ENIAC.

1950-talet: Datorn kommer till Sverige

BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylator) var Sveriges första dator och stod klar februari 1950. Den andra datorn kallades BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator). Båda utvecklades av den statliga organisationen Matematikmaskinnämnden (MMN) och Kungliga Tekniska Högskolan. Bakgrunden var svårigheter att kunna köpa datorer från andra länder. BESK byggde på den modernare elektronrörstekniken. Maskinen användes bland annat för att ta fram väderleksprognoser och utföra beräkningar åt försvaret.

1950- och 1960-talen: En svensk datorindustri föds

Under 1960-talet växte en svensk IT-industri fram och datorteknik användes inom allt fler områden: till exempel väg, industri, bank och sjukvård. Exempel på att Sverige var tidigt ute inom detta område är att en av världens äldsta animationer skapades här. Det handlade om en virtuell bilfärd och den användes för att visa hur den då nyprojekterade motorvägen mot Nacka utanför Stockholm skulle se ut. För att göra det möjligt att skapa en animation behövdes en bildskärm, något som var en nyhet vid den här tiden.

Ett filmklipp har publicerats av Tekniskamuseet på YouTube: Världens äldsta datoranimation?

Ett annat exempel kommer från sjukvården och kallades Autochemist - detta var världens första datoriserade blodanalysmaskin

Datorn blir kommersiell

Den första massproducerade datorn var IBM 650 som tillverkades i USA och började säljas på 1950-talet . Modellen kallas ibland för datorernas T-Ford. Ett antal sådana maskiner såldes till Sverige.

Transistorisering och minidatorer

Tekniken fortsatte utvecklas och man började använda halvledarteknik (ett exempel på halvledare är kisel), och de allt mindre enheterna ledde fram till den integrerade kretsen. 1959 började transistorer användas i konventionella datorer. Transistorerna är en halvledarkomponent som används som byggelement i integrerade kretsar. De mindre enheterna med större kapacitet ledde till att också datorerna krympte. Det började säljas ”minidatorer”– i jämförelse med de tidigare stordatorerna som kunde fylla hela rum.

När datorerna spreds i samhället

De mindre datorerna blev också billigare och kunde användas i alltfler sammanhang. Datorerna började spridas i samhället. Exempel på användningsområden under 1960- och 70-talen:

• Stora statliga datorsystem
• Universitetens datorcentraler
• Interaktiva on-linesystem och dumma terminaler på arbetsplatser
• Bankernas uttagsautomater

Nu stiftar Sverige världens första datalag och Datainspektionen inrättas 1973.

Mikrodatorerna kommer!

1971 kom den första mikroprocessorn. Först nu var det möjligt att ställa en dator på skrivbordet. Tidigare användes terminaler på arbetsplatsen. Datorerna hade blivit ”mikrodatorer”.

Det dröjde innan datorer började användas i hemmen. Till en början var det särskilt teknikintresserade personer som kunde skaffa byggsatser för att själv bygga en dator. En av de tidiga mikrodatorerna var ISMAI 8080. ”Hemdatorerna” började komma på 1980-talet och nu såldes färdigmonterade datorer, ett exempel är Apple II. En svensktillverkad dator som många som började använda datorer vid den här tiden minns är ABC 80 från Luxor AB.

Persondatorer var länge framförallt för specialintresserade. Den första ”seriösa” persondatorn från IBM var IBM 5150. Den första Pc:n kom 1981. En annan milstolpe står Macintosh för som 1984 lanserade persondator med grafiskt gränssnitt och musen!

Pappersbaserade lagringsmedier

Pappersbaserade lagringsmedier som hålkort och hålremsor användes under en lång period. Ursprunget finns i olika analoga system. På marknaden har funnits en uppsjö av olika typer av hålkort. Så småningom satte IBM standarden för hålkort.

Magnetiska lagringsmedier

Det första magnetiska lagringsmediet som användes för datorer var trumminnet. Först ur var den amerikanska ABC-datorn som började använda trumminnet i början av 1940-talet . Den här typen av minne användes till exempel av BESK. Magnetbanden kom i början av 1950-talet. Även magnetbanden har sålts i olika modeller – som rullband eller kassettband i olika former och storlekar. 1971 kom den första disketten, 8”-disketten.

Optiska lagringsmedier

I början av 1980-talet lanserades ett nytt optiskt lagringsmedium för musik – CD-skivan. 1985 kunde tekniken användas för datorer men det dröjde in på 1990-talet innan CD-rom skivorna slog igenom. 1995 lanserades en vidareutveckling av laserskivan, DVD-skivan som hade större lagringskapacitet. Senaste steget är Blue-ray som rymmer 50 GB jämfört med CD-Rom-skivans 700 MB.

Transistorbaserade lagringsmedier

1988 uppfanns ett transistorbaserat lagringsmedium så kallat flashminne. De används i bland annat digitalkameror, USB-minnen, mobiltelefoner och mp3-spelare.

Läs mer om datorn!

På tekniska museets webbplats